Att fälla upp kragen på sin tweedkavaj om hösten väcker i stort samma reaktioner som quiltvästen – det anses vara för avslappnat och sportigt. Och visst kan jag förstå dem. En kavaj som bärs inomhus eller i lugnt väder finns det ingen som helst anledning att fälla upp kragen på.

Att som, på bilden (och ja, jag vet att slipsen sitter snett, det är en följd av intensivt provande på NK) poppa kragen under hösten när ruskvädret tränger på, det är utomordentligt lämpligt. Trots de praktiska fördelarna av plaggets flexibilitet motsätter sig dock många av mina vänner, med Mats Flördeg i spetsen, att kragen poppas och rentav att halsduk bärs till kavajen.

I grunden handlar motsättningarna om synen på kavajen. Jag ser kavajen, och särskilt då tweedkavajen, som ett plagg för utomhusbruk som med fördel också kan användas inomhus. Mina motståndare ser kavajen enbart som ett inomhusplagg och använder i mycket större utsträckning överrock. De väljer helt enkelt att ignorera tweedens förmåga att stå emot ur och skur. Personligen ser jag tweeden som en mer klassisk form av gore-tex. Ett funktionabelt material, som till skillnad från sin moderna motsvarighet är riktigt elegant.

Bloggprojektet för drönare, the Drones Club, har än en gång visat sin komplexitet. Under den homogena ytan bubblar motsättningar upp och även det är fascinerande att se vårt inbillade konsensus kring tweed falla sönder.

Kavajen på bilden är från Gant. Tröjan från Morris och den beklagligt sneda slipsen från Hugo Boss tillhör gångna års kollektioner och står inte länngre att få tag på.
Gant är dock inte ensamma om att ha gjort trevlig hösttweed i år. För den som söker en diskretare variant rekommenderas Oscar Jacobssons bruna eller Ralph Laurens och Hacketts gråa. I god ordning är det dock bäst att hålla sig borta från Paul Smith.

/Stilton