Magee för Tweed Country Sports
Vidare finns många andra trevliga alternativ för oss som saknar våra grövre kavajer då de successivt förpassas till ett mörkare hörn av garderoben under sommarhalvåret.
Herringbonevävda varianter sydda i tyg av linne och bomullsblandningar ger också ett trevligt vår och sommarsubstitut för alla som saknar tweeden under den varmare årstiden. Jag tycker att de varianterna även fungerar bra i något mörkare toner, då tyget i sig är tunnare och lättare.
Interiör ur The Tailoring Club SS12
Herringbonevävd linneblazer från Charles Tyrwhitt
Dekonstruerad blazer av mörkare linneblandning, Magee för Tweed Country Sports
Blazers i grövre bomullskvalitéer ger också ett mer bastant plagg som fungerar bra både som udda kavaj och jacka.
Dekonstruerad bomullszblazer från Charles Tyrwhitt
Magee för TCS
Författarens egen tolkning av ljusare Donegal tweed från The Tailoring Club, enligt den inledande beskrivningen av färgtänk och mönsterkombination.
The Drones Club 
Nu börjar det likna något, inga klubbmärken och inga metallknappar. Detta gillar jag!
Speciellt författarens egen, ljuslila slips nu uppförd på handlelistan.
Saknar dock CT:s Beiga Windowpane – den tycker jag är smaskigt snygg och ett köp ligger nära.
Förresten! var är slipsen från?
Slipsen är ett gammalt fynd från Amanda Christenssen.
Ah, nu talar vi om mode! CT:s variant (blazer nummer två) skulle kunna hamna i min garderob precis när som helst. Headless is timeless, and so is light gray. 🙂
Det här känns klart som ett smidigare plagg än klubblazern. Användningsområdet är större tycker jag (om man måste välja).
Sticker ej heller i ögonen på folk.
Jag gillar’t!
Men jag måste fråga Rune om det verkligen är så att klubblazer ”sticker i ögonen på folk”. Finns det relevant empiri på det?
MVH
~Alistair
Med ”folk” menar jag mig själv, och med ”mig själv” menar jag folk som likt mig har smak för klassiskt herrmode i olika avseende. Till detta vill jag addera de människor som t.o.m. fnyser åt kavajens existens (ja det finns faktiskt sådana), som ifrågasätter ens klädval bara man har skjorta på sig.
Jag själv känner mig inte bekväm i en klubblazer då jag tycker den (som jag skrev på den kommentarsraden) är för stekig. (Tror inte jag behöver utveckla det ordet). Således vill jag själv inte verka för stekig genom att själv bära det, men VISST tycker jag det är stiligt ändå!
Relevans i mitt uttalande är således, vad jag anser, hög då jag tror många ändå delar min uppfattning.
Rune R
skönt att vi är åtminstone 2 som inte är helt bekväma med ”Klubban”
Även om du, tack och lov, slipper jämförelsen med tossiga Stockholmsdamer boende på österlen..
Jag måste tillstå att jag inte riktigt inser vad vidden på begreppet stekare är. Rent instinktivt känns det som en herre som steker burgare på McDonalds eller korv i korvståndet, men detta passar ej kontexten. Kan jag få en definition, ty jag vill ju inte gärna tas för en sådan i min blazer utan att ha bakgrunden klar för mig.
Cheers och tack på förhand.
Vill bestämt minnas att föregängarna till dagens fenomen en gång i tiden benämndes ”Grilljanne”, eller ja, grilljannar då i plural.
Unga fåfänga och tillgjorda spolingar, som i 1890-talets fin de siècle dekadens tydligen gärna hängde kring Jones Grill i Stockholm.
Grillen i fråga flyttades med tiden från Jakobs Torg till Norrmalmstorg…
Så kopplingen till clownen Ronalds restaurang är ändå inte helt galen Ingenjörn 😉
Ingenjören! tänk stureplan, quiltad barbour, vit skjorta, vansinnigt dyra jeans och vad Guillou eller om det var lapidus kallade fläskkotlettfrisyr (det såg ut som de hade lagt håret med att dra en fläskkotlett ett flertal gånger över håret). Överklasslynglar eller wannabes. Den rikare delen stekare har också gett upphov till 2009 års modeord #1
att vaska. då inte att tvätta utan att på Peppes Bodega eller linande i Båstad eller annorstädes beställa 2 flaskor champagne för att sedan låta bartendern hälla ut den ena i vasken, bara för att man kan. är man riktigt ”cool” kör man ju med Christal.
På ett ungefär….
Här var det svengelska på längden och tvären. Att ett ”herringbonevävt” tyg på svenska kallas fiskbensmönstrat, borde höra till allmänbildningen. Vad däremot en ”dekonstruerad” kavaj är, kan jag, trots omfattande akademiska studier i humaniora, inte ens gissa mig till. Hur den engelska termen ”unstructured” kan bli ”dekonstruerad” på svenska torde därför tarva en närmare förklaring.
Helt obegripligt att du ens orkar lägga tid och kraft på sådana bagateller…..Jag tror nog du förstår vad skrivaren vill få fram oavsett om det är svengelska eller inte.
Det borde ligga i varje textförfattares intresse att göra texten begriplig för läsaren. I detta fall, är det endast genom redan tidigare tillägnad kunskap som jag kan begripa vad som menas. Om jag hade saknat närmare kunskap om hur kavajer tillverkas, hade jag antagligen haft mycket svårt att gissa hur de beskrivna kavajerna är beskaffade.
Det är ett vida spritt missförstånd, att ”det spelar väl ingen roll hur man uttrycker sig eftersom ju alla ändå förstår vad man menar”. Talesättet att ”det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta” äger giltighet än i dag.
Vad härligt att ett av de under de senaste två åren mest uttjatade begreppen om kavajkonstruktion i alla fall gått någon förbi! 🙂
Jag har som sagt inte gjort översättningen själv. Det fungerar ju sällan så att engelska begrepp kan direktövrsättas till sin svenska motsvarighet.
”Ostrukturerad” på svenska, är ju inte direkt detsamma som egenskapen hos en kavaj från vilken man plockat bort delar av konstruktionen, såsom foder, axelvaddar med mera.
Därav, dekonstruerad, såsom reducerad konstruktion. Men det anar jag inte var helt oklart från första början? 😉
Jag inser att mitt språknörderi inte faller alla i smaken och att frågan av många anses som helt oviktig. Problemet med begreppet ”dekonstruerad” är, att det antyder att kavajen först sytts på sedvanligt sätt och att därefter delar av konstruktionen avlägsnats. Därför vore exempelvis ”reducerad konstruktion” eller liknande bättre att använda även om det kanske är lite otympligt. Måhända skulle ”okonstruerad” kunna vara ett alternativ?
Det är under alla omständigheter riskabelt att börja använda ett redan väletablerat ord på ett nytt sätt. Det är som gjort för att skapa förvirring.
Tvärt om Hr. Blå. Språkvård ligger mig väldigt varmt om hjärtat!
Med såna ambitioner, tycker jag också man bör vara bekant med saker som kontext, målgrupp, diskurs och att de vedertagna begreppen ligger inom ramen för denna. Även om begreppets exakta ordalydelse kan brytas ned och tolkas till att ha en annan betydelse än den nu vedertagna.
Det är helt riktigt mycket viktigt att göra en text tydlig för målgruppen. Personerna i målgruppen läser det skrivna i en given kontext.
Enligt samma resonemang använder man ofta vedertagna begrepp, vilka ingår i en för målgruppen ofta känd diskurs. Begreppen används utan närmare förklaring, då en stor del av läsarskaran sannolikt är bekant med orden som används.
I en text om att balansera en delad bakaxel, kommer ordet ”bakaxel” troligtvis att användas upprepade gånger, utan att någon gång i sig förklaras uttryckligen.
Kanske kommer texten att läsas av personer, som inte vet vad en bakaxel är, eller tycker att man borde kalla den ”upphängningsanorgningen-på-vilken-bilens-bakhjul-är-fastsatta”. Man kanske också tycker att det inte borde kallas ”bakaxel”, eftersom en delad bakaxel ju består av två drivaxlar, och inte en enda rak enhet som singularformen ”axel” antyder.
I det läget ser jag snarare att man lär sig vad bakaxel betyder, istället fär att man börjar kalla det för något annat, för att folk som inte vet vad en bakaxel är för något skall veta vad texten handlar om.
Kontexten förutsätter att målgruppen är bekanta med diskursen, eller i alla fall villiga att ta till sig innebörden av denna för framtida bruk 🙂
Texter kommer sällan att kunna skrivas, i syfte att begripas av alla.
Angående just ”dekonstruerad”, tror även att man faktiskt använder termen okonstruerad ibland.
En viss konstruktionsform, som exempelvis kavajens standardutförande med yttertyg, mellanlägg, foder etc. etc., kan ju de facto dekonstrueras, innan man använt och sytt ihop alla delar i det tänkta grundutförandet.
Jag hör vad du säger, och förstår vad du menar. Välj gärna att förstå min syn på det hela 🙂
Vad skönt det plötsligt känns att samtliga mina tre bilar har stel bakaxel. Inget jävla krångel!
Många trevliga kavajer. Mina komplimanger till artikelförfattaren för en helt oklanderlig färg- och mönsterkombination på sista bilden, ytterst stilfullt!
Fina kavajer.
Men angående ordet vårblazer, heter det inte kavaj? Kom vi inte fram till att Blazer var när knapparna är av metall?
Clubblazer, eller klubban som det så festligt skrevs om till, var väl den med metallknappar?
Möjligtvis med vanliga knappar och Blaffa.
Blazer kan väl vara så mycket mer än klubban iallafall i mitt språkbruk – eller är jag ute på österlen och cyklar nu igen?
För mig är blazer en uddakavaj.
Håller helt med om att tweed kan fungera på sommaren – om inte hettan är allt för påträngande. Märkte i helgen att det uppenbarligen lönar sig med att rota runt i secondhandbutiker. Hittade en tunn tweedkavaj från Gant som passade tillfredsställande. Kostade 40 kronor. Nästan, men bara nästan, så man skämdes.